Några framtida utmaningar för urbanekologisk forskning (In Swedish)

Our urban ecology research group at Stockholm University (Dept of Systems Ecology / Stockholm Resilience Centre) have been asked to formulate a set of research challenges to Formas who is a key research funder in Sweden on sustainable development. I added this to the list (but more might be coming) and they sort of describe (of course) where my research is and where I would like to take it. Unfortunately they were written in Swedish and I do not have time to translate them now.


(Några) Utmaningar för urbanekologisk forskning


•    Civila samhällets roll i mobilisering för skydd, rehabilitering och t.o.m. skapande av urbana ekosystem är forskning som är på framväxt och som väver samman urbana ekosystem, lokaldemokratiska frågor och marginaliserade gruppers ’empowerment’ (Carley et al. 2001, Barthel et al. 2005, Ernstson et al. 2008, Ernstson and Sörlin 2009, Krasny and Tidball 2009). Denna forskning tydliggör (i) människors aktiva, intentionella och ofta positiva bidrag till att vidmakthålla ekologiska funktioner i stadsplandskapet (som t.ex. koloniträdgårdar som upprätthåller pollineringsprocesser), men också (ii) hur och varför urban ekologi också måste betraktas ur ett politiskt perspektiv där det i samhället formas olika och ofta konfliktfyllda relationer om hur det urbana rummet ska användas. Detta leder i sin tur till en forskning som kan börja förstå hur politiken kring det urbana rummet (med motsättningar kring t.ex. byggandet av bostadskvarter eller köpmarknader) påverkar organiseringen av urbana ekosystem på större skalor (Alberti and Marzluff 2004).

•    Större förståelse krävs kring hur diskurser på samhällelig nivå om urban natur och urbana ekosystem formas och etableras. Hur vi offentlig diskuterar urbana ekosystem formar de institutioner och organisationer som är satt att sköta dessa ekosystem. Även här lämpar sig forskning kring konflikter i det urbana rummet som lämpliga empiriska ingångspunkter då de generarer en uppsjö av material för att analysera hur urban natur gestaltas i tidningar, TV, Internet och debatter. Teoretiskt kan urbanekolgiforskningen här närma sig samhällsteorier kring diskurs (Foucault 1980) och kritisk geografi (Harvey 1996). Denna forskning kan ses som komplement till den ”sense-of-place” inspirerade forskningen som nämndes tidigare och som framförallt fokuserar på individuella känslor.

•    Mer förståelse behövs också kring vilka sociala praktiker som framgångsrikt verkar kunna artikulera värdet av urbana ekosystem. Här är ekonomisk utvärdering som redan nämnts en sådan praktik, men det finns flera andra som är mindre beroende av experter och som mer syftar till att väva in urbana ekosystem i berättelser kring lokala platsers identiteter. Även här kan konflikter vara en källa till analys då det ofta pressar individer och organisationer till att skapa effektiva ”skyddande berättelser” kring deras lokala platser där ekosystem blir en del i en mänsklig och mer vardagligt formad världsbild som eventuellt fler personer kan tillgodogöra sig än mer vetenskapligt framtagna fakta (Ernstson and Sörlin 2009). Sådan forskning kan ses som ett försökt att förstå hur städer och deras beslutsmekanismer kan känsliggöras för ekosystemens dynamik (Ernstson et al. 2010b) och hur de som bor i städer kan känsliggöras för de djur och växter som också delar stadsrummet (Hinchliffe and Whatmore 2006).

•    Då ekosystemprocesser spänner över flera rums- och tidsskalor är teoribildning och empiriska studier kring hur man åstadkommer en adaptiv styrning (governance) (Folke et al. 2005) av urbana ekosystem över flera skalor av stor nödvändighet. Få studier har gjorts (men se (Ernstson et al. 2010a)). Vad som verkar krävas är att investera i byggandet av sociala näterk och mötesforum som kan få grupper som interagerar med ekosystem på olika skalor att regelbundet påverkar varandra så att deras respektive sociala läroprocesser kan, om möjligt, konstituera en vidare kunskapsbild för lärande, övervakning, och beslutsfattande. Mer forskning krävs kring hur sociala läroprocesser på olika skalor fungerar i sig själva, hur de kan fås att ’möta’, och hur dessa möten kan organiseras för att få en effekt i hur praktiken att förvalta urbana ekosystem utförs (Borgström et al. 2006).

•    Urban design. Ökad forskning kring teoribildning och praktiska experiment/tillämpningar på urban social-ekologisk design krävs. Detta kan öka vår förståelse om hur urbant kapital i form av byggnader och planerade landsskap/stadsrum kan förstärka (t.o.m. skapa) både ekologiska landskapsprocesser och sociala läroprocesser kring lokala ekosystem (Colding 2007, Pickett and Cadenasso 2008, PatchWork et al. 2010). 


Litteratur

Alberti, M. and J. M. Marzluff. 2004. Ecological resilience in urban ecosystems: Linking urban patterns to human and ecological functions. Urban Ecosystems 7:241-265.

Barthel, S., J. Colding, T. Elmqvist, and C. Folke. 2005. History and local management of a biodiversity-rich, urban, cultural landscape. Ecology and Society 10:10.

Borgström, S., T. Elmqvist, P. Angelstam, and C. Alfsen-Norodom. 2006. Scale Mismatches in Management of Urban Landscapes. Ecology and Society 11:16.

Carley, M., P. Jenkins, and H. Smith, editors. 2001. Urban Development and Civil Society: The Role of Communities in Sustainable Cities. Earthscan, London.

Colding, J. 2007. 'Ecological land-use complementation' for building resilience in urban ecosystems. Landscape and Urban Planning 81:46-55.

Ernstson, H., S. Barthel, E. Andersson, and S. T. Borgström. 2010a. Scale-crossing brokers and network governance of urban ecosystem services: The case of Stockholm, Sweden. Ecology and Society:in press.

Ernstson, H., S. E. van der Leeuw, C. L. Redman, D. J. Meffert, G. Davis, C. Alfsen, and T. Elmqvist. 2010b. Urban transitions: on urban resilience and human-dominated ecosystems. Ambio On line publication:DOI: 10.1007/s13280-13010-10081-13289.

Ernstson, H. and S. Sörlin. 2009. Weaving protective stories: connective practices to articulate holistic values in Stockholm National Urban Park. Environment and Planning A 41:1460–1479.

Ernstson, H., S. Sörlin, and T. Elmqvist. 2008. Social movements and ecosystem services - the role of social network structure in protecting and managing urban green areas in Stockholm. Ecology and Society 13:39.

Folke, C., T. Hahn, P. Olsson, and J. Norberg. 2005. Adaptive governance of social-ecological systems. Annu. Rev. Environ. Resour. 30:441–473.

Foucault, M. 1980. Power/Knowledge: Selected Interviews and Other Writings 1972-1977. Harvester, Hempsted.
Harvey, D. 1996. Justice, Nature and the Geography of Difference. Blackwell, Oxford.

Hinchliffe, S. and S. Whatmore. 2006. Living cities: Towards a politics of conviviality. Science as Culture 15:123-138.
Krasny, M. E. and K. Tidball. 2009. Community Gardens as Contexts for Science, Stewardship, and Civic Action Learning. Cities and the Environment 2:8.

PatchWork, S. Barthel, J. Colding, H. Erixon, H. Ernstson, S. Grahn, C. Kärsten, L. Marcus, and J. Torsvall. 2010. Q-Book Albano 4 - Albano Resilient Campus: A case-based exploration of urban social-ecological design. Report, Akademiska Hus, Stockholm.

Pickett, S. T. A. and M. L. Cadenasso. 2008. Linking ecological and built components of urban mosaics: an open cycle of ecological design. Journal of Ecology 96:8-12.

Comments

Popular Posts